KEEP IT REAL .

Jag har suttit här den senaste timmen och varit otroligt känslosam. Har läst igenom en blogg som skrivs av en tjej som har fått diagnosen cancer. Livet är så oerhört orättvist för de som drabbas av något så smärtsamt. Att få cancer eller att ha en nära anhörig som får diagnosen cancer är något som är helt omöjligt att kunna sätta sig in i. Cancer över huvudtaget är hemskt! Jag har suttit här och läst oavbrutet om hennes vardag. Behandlingar, undersökningar, ständig oro att inte överleva och kunna se sin son växa upp, hennes smärta och hennes obeskrivliga kärlek till sin familj och vänner. Men hon kämpar varje dag och försöker se positivt på livet. Att läsa allt det kan inte resultera i annat än att tårarna börjar rinna. DET ÄR FRUKTANSVÄRT! Jag känner en sån stark medkänsla och empati. Och när jag tänker på att jag deppar och mår dåligt över småsaker skäms jag. Saker som går över, saker som inte kommer påverka om jag ska överleva eller inte. Jag är frisk, jag har en fin familj, nära och kära och jag har stora möjligheter i livet. Livet bör uppskattas mer och det är något jag verkligen tänker göra nu. Uppskatta livet och vara glad över det jag har. Jag är lyckligt lottad. Jag ber för de människor som har en obotlig sjukdom.